Bekräftan...
Det finns människor som älskar intriger, som älskar att vara hatad, för är man hatad vittnar det om att man en gång varit älskad (?). Människor som håller kvar i de silkestunna trådarna som binder dem samman med någon som tillhört de förflutna. Vissa vilar sig mot gammalt groll, dåtiden, de tillfällen nutiden inte bjuder på tillräcklig aktion. Någon som utan att blinka titulerar sig som intrigmakare, någon som lever genom andras relationer, någon som aldrig får uppleva ärlighet, och får den det, missbrukas de delade orden. Förra veckan slog tanken mig, att är det sådana beteenden som krävs för att klamra sig fast vid människor klarar jag mig mer än gärna utan det. Jag vägrar vara den sortens människa. Jag hånler utan minsta dåligt samvete åt er som suktar efter bekräftan i det som en gång varit, hånler gör jag även åt dem som ger denna banala bekräftan. Jag har fått nog av kryptik människor mellan, jag har fått nog av människor som inte kan tala klarspråk, jag har fått nog av människor som trots vuxen ålder på pappret fortfarande inte vågar lita på sin egen axel utan måste luta sig mot någon annans.
Tack kära gode gud som jag aldrig någonsin trott på. Tack för att jag aldrig någonsin kommer bli den sortens människa. Tack för att den lilla delaktighet jag har i sådant är beskådan, förundran och vetskap. Om att vissa delar i livet enbart blir klarare med tiden.
Nej men se på fan, ett inlägg...
The Rules:List seven songs you are into right now. No matter what the genre, whether they have words, or even if they're not any good, but they must be songs you're really enjoying now, shaping your summer. Post these instructions in your blog along with your 7 songs. Then tag 7 other people to see what they're listening to.
1. Weeping - Josh Groban & Vusi Mahlasela - När melodier med viktiga budskap flätas samman med afrikansk musik när den är som bäst. Afrikansk kör tillsammans med Grobans Tracy Chapman liknande stämma, som får mig att gråta och bli lyckligt sentimental. (I övrigt är Groban inte mycket att hänga i julgranen)
2. Tears for Fears - Mad World- Donnie Darko versionen kan slänga sig i väggen. Denna version utstrålar så jävla mycket 80 tal att man bara kan le. Videon kan ses gång på gång, och herren som utför en alldeles extra ordinär dans bör beskådas extra noga.
3. Hedingarna - Räven- Det helt klart mest perversa introt ever. Jag vill ut i skogen en mörk natt och smyga in i gamla övergivna kåkar och skrämma upp mig precis som när man var liten och gjorde anden i glaset. Sången behandlar inte detta ämne överhuvudtaget, men what the fuck.
4. The Knife - One hit - skräckblandad förtjusning när den är som allra mest påtaglig.
5. Robyn feat. Kleerup - Får mig att vilja titta framåt istället för att blicka i backspegeln.
6. Mikael Wiehe - En sång till modet- För att ibland behöver man bli påmind om att mod kan ta oss förbannat långt. Och att det alltid är värt. att. vara. modig.
7. Habib Koite & Bamada - Din Din Wo (little child) - Afrikanska rytmer som borde dansas till oftare.
Jag och listor kanske inte är världens bästa kombo. Men än dock. Jag har no idea vilka jag ska uppmana detta till att göra. Men om vi säg såhär. Görne görne genomförne.
