Frankly My Dear I Dont Give a Damn

Jag tänkte såhär... Men kan det varit så att jag tänkte fel? Det är så förbannat typiskt mig att bojkotta allt som hör sådant här till. Lunarstorm var fjantigt och bojkottades vid 14 års ålder. Helgon är bara dess storebror där jag satte fötterna en gång åratal sedan, för att lika snabbt stiga ur. Det är som att jag någonstans vet att jag skulle bli fast om jag gav mig in i skiten. Det är av den enkla anledningen jag aldrig skulle vila ögonen på Big Brother, för principens skull. Ändå ser jag precis all annan skit som går att finna.

Det är sådana som jag som skaffar blogg vid 22 års ålder och präntar ned varenda jävla tanke som alla de andra bytt sinsemellan på olika communitys i flera års tid.

Det är sådana som jag som tycker bloggar är halv fjantigt och egocentrerat, men än dock ganska rogivande.

Det är sådana som jag som försöker finna en röd tråd i det hela utan att verka pretentiös, när det ändå bara slutar i nåt halvdant melankoliskt svammel som inte en jävel orkar läsa.

Det är sådana som jag som borde köpa en dagbok illa kvickt med tillhörande lås.